Varför behöver vi en kurs om samråd för träningsarrangörer? 

En klubbträning är ett arrangemang lika väl som en tävling. Antalet deltagare spelar dock roll för
samrådet liksom karaktären på det område man vill träna i eller tidpunkten på året. Därför är det
svårt att ange exakta gränser för hur många deltagare som kan delta i ett arrangemang för att det ska
vara fritt fram eller direkt olämpligt. Med anledning av detta bör man som ansvarig för en
teknikträning alltid genom samråd säkerställa att arrangemanget är godkänt. Som träningsarrangör
vänder du dig i första hand till kartägaren, vars markansvarige ska ha den information och de markägar- och jaktlagskontakter som behövs för att göra ett samråd inför er träning.

Svenska orienteringsförbundet har alltid framhållit att ”orienteraren ska uppträda på ett ansvarsfullt sätt och visa hänsyn till miljön med dess växter och djur och till den som äger marken. Ett gott förhållande till omvärlden skapar förutsättningar för framtida tillgång till marker för träning och tävling.” När orienteraren utövar sin idrott representerar man inte bara sig själv utan hela orienteringsrörelsen. Ett väl fungerande samarbete med fr.a. markägare och jägare får positiva effekter på våra möjligheter att säkra vår tillgång till mark för orientering. Att vårda Allemansrätten vid såväl träning som tävling blir i det sammanhanget en grundförutsättning.

Svenska orienteringsförbundet: Allemansrätten och orientering - policy gällande markåtkomsten och allemansrätten. Av samma anledning är också tävlingsreglerna tydliga med avseende på tillstånd:

4.7. Samråd och hänsyn

4.7.1 Vid alla typer av orienteringsarrangemang ska såväl Miljöbalkens som Terrängkörningslagens krav på hänsyn och varsamhet iakttas. Ett gott samarbete ska eftersträvas med markägare, jägare och andra berörda. SOFT:s Markpolicy ska följas. Vid banläggningen ska hänsyn tas till växt- och djurliv.

4.7.2 Inför ett orienteringsarrangemang ska samråd om nyttjandet av alla berörda områden ske i god tid med markägare, jägare och andra berörda. Även inom Stockholms Orienteringsförbund (StOF) bedrivs ett kontinuerligt arbete för att säkra marker för orientering. Inom distriktet finns därför en gedigen kunskap och erfarenhet som kan vara klokt att dra nytta av genom råd från StOFs Markkommitté om frågor i samrådsärenden.

Del 1 - allmänt förhållningssätt som gäst i naturen

Allemansrätten
Orientering i Sverige kan genomföras i den stora omfattning som nu sker tack vare Allemansrätten. Skyldigheterna som kringgärdar Allemansrätten kan sammanfattas i orden ”inte störa – inte förstöra!”

Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen. Men det finns vissa saker som du måste tänka på när du är ute och vandrar, campar, klättrar, plockar blommor eller gör något annat i naturen.

På Naturvårdsverket hemsida finns filmer som beskriver hur Allemansrätten fungerar.

Allemansrätten - vad är det? (Youtube)

Allemansrätten - hur funkar den i skogen (Youtube)

Allemansrätten - hur funkar den vid odlad mark och hagar (Youtube)

Orientering och allemansrätten
Orientering i Sverige kan bedrivas så pass mycket på grund av Allemansrätten. Allemansrätten har sitt ursprung i gammal sedvänja som idag är grundlagsskyddad och därför kan vara lätt att ta den för given.  Allemansrätten är ingen egen lag utan begränsas av lagar och andra styrande regler som talar om vad man inte kan göra i naturen. Skyldigheterna som begränsar Allemansrätten kan sammanfattas i orden ”inte störa – inte förstöra!”

Att tänka på som deltagare

Följ arrangörens anvisningar
Följ alltid den väg som arrangören markerat med snitslar/skyltar till exempel mellan parkering och arena (tävlingscentrum) och till startplats. Orsaken kan vara resultat av en överenskommelse med markägaren.

Tomt är hemfridszon
Boende har rätt att känna sig ostörda i sina hem. Vid orientering får man inte gå eller springa över tomtmark.

Åkrar och kantzoner
Åker med nysådd, växande eller ej skördad gröda får inte beträdas.  Även kantzonen mellan odlad mark och dike/staket/stenmur får normalt inte användas. Om det är tillåtet att springa utmed en kantzon, framgår det på tävlingskartan.

Betande tamdjur
Var försiktig när du passerar betesmarker. Betande tamdjur är lättskrämda och kan i vissa situationer vara farliga.

Stängsel och murar
Var försiktig vid passage av stängsel, stenmurar, staket och diken så att dessa inte skadas. Kom ihåg att det aldrig är tillåtet att klättra på staket, då de kan skadas. Som tävlande får du bara hoppa, kliva eller krypa under ett staket.

Grindar och bommar
Du får öppna för passage men måste stänga efter dig. Särskilt viktigt om det finns djur i hagen.

Nedskräpning
En orienterare lämnar aldrig något skräp efter sig!

Skyddad natur
I skyddad natur, till exempel naturreservat som är den vanligaste skyddsformen, gäller särskilda föreskrifter för att bevara respektive områdes värden. Syftet med naturreservatet avgör vilka regler – ”föreskrifter” - som gäller i varje naturreservat. På Naturvårdsverkets webbplats Skyddad Natur kan man ta del av vilka områden som är skyddade samt få fram vilka föreskrifter som gäller i respektive område.

Jakt – jaktperioder och organisering
Jakten är organiserad i jaktområden. Det kan finnas ett eller flera jaktområden på en karta. Det största intresset för jakt är knutet till inledningen av jaktperioderna. Egentligen pågår det någon sorts jakt året om. Men några perioder där det är många jägare ute i markerna kan vara bra att känna till.

Älgjakten startar den 8 oktober i södra Sverige och får pågå till sista januari. Längre norrut, från nordliga delarna av Gästrikland, Dalarna och Värmland börjar jakten på älg i stället den 1 september. Den stora rådjursjakten startar den 16 augusti i hela landet och pågår också januari ut. Dov och Kronhjort får jagas mellan 16 augusti till 31 mars. Vildsvin jagas däremot hela året, inte sällan i mörker vid speciella utfodringsplatser, s.k. åtlar.

Vilt, viltzoner och fågelskydd
Vid både träning och tävling bör det finnas frizoner för vilt markerade som förbjudet område på kartan. Syftet med en frizon för vilt är att skapa ett lugnare område som tillflykt för viltet under den tid arrangemanget pågår. En enda löpares passage av ett sådant område kan då äventyra hela syftet med frizonen och det är därför mycket viktigt att respektera förbjudna områden inte bara på grund av sportslig rättvisa. Samma hänsynstagande kan gälla för vissa sällsynta fåglar under häckningstid.

Vårperioden
Våren är årets känsligaste tid då fåglarna häckar och djuren föder barn. Den känsliga perioden inleds i mitten av april och pågår till mitten av juli sett över hela landet. Sverige är avlångt och därför kommer våren tidigare i södra Sverige än i norra. Det inverkar också på djurens beteende så att den känsligaste perioden startar tidigare i söder och flyttar sig sedan norrut i landet. Det är inte förbjudet att vara i skogen eller träna orientering under vårperioden. Däremot måste vi ta större hänsyn. I Stockholm gäller detta från 10 maj till sista juni.

Plats och område: I områden nära bebyggelse och där det rör sig mycket människor är djuren mer vana vid människor än de är i mer orörda skogar. Det är därför bättre för djuren att vi orienterar i tätortsnära områden än i storskogar under vårperioden. Marker med ett blandat inslag av ängs-, hag- och skogsmarker samt fågelrika våtmarker bör undvikas eftersom de är populära platser för djur med nyfödda ungar. Även storleken på träningsområde spelar roll. Kan man hålla det litet är det bättre.

Varaktighet: Det är bättre med en kort störningsperiod än en längre. Därför bör man inte ha arrangemang som löper över flera dagar eller flera veckor i följd. Ju kortare tid desto bättre.

Antal deltagare: Det som är lättast att styra är hur många deltagare ett arrangemang har. Få deltagare är givetvis bättre än många.

Träning och mindre arrangemang
Även om det är träningsarrangörens skyldighet att säkerställa rätt val av område samt att man inte är för många och för länge i ett träningsområde kan dessa inte förberedas lika grundligt som ett större arrangemang. Därför ställs större krav på den enskilde att själv utan anvisningar avgöra och undvika känsliga områden samt hemfridszoner. 

Del 2 - Modell för planering och genomförande av träningsarrangemang

Innan vi ger oss in på de handfasta stegen i vår modell för samråd inför träning är det värt att påminna om att vi som orienterare representerar vår förening, vårt distriktsförbund, vårt specialförbund och därmed hela RF-idrotten. I introduktionen läste du om detta ansvar:

Svenska orienteringsförbundet har alltid framhållit att ”orienteraren ska uppträda på ett ansvarsfullt sätt och visa hänsyn till miljön med dess växter och djur och till den som äger marken. Ett gott förhållande till omvärlden skapar förutsättningar för framtida tillgång till marker för träning och tävling.” När orienteraren utövar sin idrott representerar man inte bara sig själv utan hela orienteringsrörelsen. Ett väl fungerande samarbete med fr.a. markägare och jägare får positiva effekter på våra möjligheter att säkra vår tillgång till mark för orientering. Att vårda Allemansrätten vid såväl träning som tävling blir i det sammanhanget en grundförutsättning. /Svenska orienteringsförbundet: Allemansrätten och orientering - policy gällande markåtkomsten och allemansrätten.

Kartägarens ansvar
I samrådet inför träningsarrangemang har kartägaren (karträttsinnehavaren) en nyckelroll. Det är till kartägaren man som träningsarrangör vänder sig i första hand. Till kartägarens ansvar hör att:

• Skapa en tidsplan för kartans användning.
• Inneha goda kunskaper om markfrågor, vilket innefattar kunskap om vilt, skogliga värden och naturvärden och om ev. reservat.
• Skapa och vidmakthålla goda relationer med markägare, arrendatorer, reservatsförvaltare och jakträttsinnehavare genom återkommande informationsmöten om kommande aktiviteter.
• I kraft av ovanstående punkt agera mellanhand mellan träningsarrangör och övriga markintressenter i samråd men också i form av ev feedback från träningsarrangör tillbaka till markägare
• Upprätta och hålla aktuella förteckningar över markägare, arrendatorer och jakträttsinnehavare.
• Ha uppgift om enskilda vägar och särskilda naturvärden som påverkar en kartans utnyttjande i ett visst område.
• Hjälpa arrangör med samrådet. Ge information om eventuella överenskommelser med markägare, arrendatorer och jakträttsinnehavare

En detaljerad genomgång av karträttsinnehavarens roll finns på Stockholms OFs webb-sida i form av Anders Winells infoblad #11

Modell för planering och genomförande av träningsarrangemanget
I detta avsnitt presenteras en effektiv modell för samråd inför träningsarrangemang som tillsammans med god kunskap om orienterarens ansvar som du läst om i del 1 innebär att vi bibehåller goda relationer med andra markintressenter. Kom ihåg att det alltid är den arrangerande föreningen som är ytterst ansvarig för att inte åsamka skada vid träning, vilket innebär att vi måste vara noga med att ha en tät dialog med kartägaren för att säkerställa att samråd skett på ett tillräckligt bra sätt. Vår modell är inriktad på att säkerställa detta.

Vid teknikträningar har diskussionen ofta fastnat i frågan om antalet deltagare – att träningsarrangören vill ha en deltagarnivå under vilken inga samrådskontakter behöver tas. Även om frågan är relevant är det viktigt att poängtera att det är omöjligt att sätta en sådan generell nivå. Däremot är det viktigt att en träningsarrangör kan uppge ungefärligt antal deltagare men också ett tidsspann under vilket en träning pågår. I många fall kan det nämligen vara bättre med fler löpare under en begränsad tid än färre under flera dagar. Detta beror på vilket område det gäller samt tid på året.
Ökade kunskaper om vad som styr när och var det är bäst att träna hjälper oss att redan på hösten lägga en plan som har stora chanser att kunna genomföras utan justeringar eftersom vi redan i planeringen kan ta hänsyn till känsliga tider för viltet samt jaktperioderna.

1. Inledningsvis gör klubbarna och/eller samarbetsklubbarna ett program för kommande säsong senast i november. Med säsong avses då en period som startar i mitten på mars och som sträcker sig ett helår framåt. Planeringen kommuniceras med de kartägare som berörs. Använd kunskaperna om olika områden och tidsperioder när du gör planeringen och ha helst en idé om typ av övning, bansträckning, tidsaspekt samt förväntat antal deltagare redan i detta skede för att underlätta för kartägarens samråd.
2. Vid kontakt med kartägare är det viktigt att inse att olika klubbar kommit olika långt i arbetet att upparbeta relationer med markägare och jakträttsinnehavare. Därför bör du som träningsarrangör använd en checklista vid förfrågan om att kunna träna i ett område en viss tid. Eftersom du som arrangör är ansvarig för att ingenting går fel vid en träning är du beroende av att kartägaren agerar i linje med sin roll. Det kan komma att betyda att du måste ta egna kontakter!

För att säkerställa att samråd skett på ett tillbörligt sätt bör du ställa och få svar på följande frågor:

• Är markägaren kontaktad?
• Är jakträttsinnehavare kontaktad?
• Finns det åtlar att undvika?
• Var finns det lämplig parkeringsplats som kan svälja x antal bilar utan att det blir uppseendeväckande?
• Finns det känsliga områden med hänvisning till växt- och djurliv som bör undvikas?
• Om det är reservat – vad säger föreskrifterna om kontrollmarkeringar och antal löpare per tidsenhet eller andra krav? Krävs särskilt tillstånd? Av vem?
• Finns det spelande tjäder på denna plats vid tiden för träningsarrangemanget? (Restriktioner till förmån för Tjäder föreligger i ett antal områden i april. Tid och plats hittar du separat i särskilda pdf-filer)

3. Rekvirera kartfil men utgå inte ifrån att kartägaren vill lämna ifrån sig filer i ocad-format. Det går bra att lägga banor på en jpg-bild och därefter låta kartägaren själv skapa pdf:er med kartor till er träning. Om du får ocad-fil, var noga med att respektera de villkor kartägaren ställt upp för hantering av sina filer. Glöm inte att på kartan ange karträttsinnehavare samt vad och för vem övningen är avsedd.
4. Börja banläggningen med att utgå från den parkeringsplats du kommit överens om med kartägaren. Du som arrangör kan tänka på att upp till 1 km till start och mål ju bara innebär en god möjlighet till uppvärmning. I tränings-PM bör man uppmuntra till samåkning.
5. Vid banläggning – ta hänsyn till vilt genom att lägga i enkelriktade stråk med frizoner för vilt innanför och/eller utanför banstråken. Frizonerna behöver inte vara särskilt stora – hellre flera små (ner till en hektar 100x100 m kan räcka) – eller markerade i terrängen så länge det är lagt så att löparna inte borde komma in i zonen av misstag. När man tar ett väldigt litet område i anspråk för träningen kan det dock räcka med att det finns lämpliga buffertzoner runtom. Lämna alltid buffertzon, 100m, mot trafikerad väg.
6. Markera förbjuden mark – frizoner och skyddad natur – med förbjudet område.
7. Under vårdatumstopp – använd helst stadsnära områden och undvik halvöppen kulturmark och ta så litet område som möjligt i anspråk! Vid banläggning för träning under vårdatumstoppet – utnyttja helst så små områden som möjligt och lägg gärna slingor.
8. Sätt ut märkta (med arrangerande klubb) skärmar och var noga med att ta in kontrollerna direkt efter avslutad träning!

AW och Banläggarboken. Vad gäller träning under vårdatumperioden finns Anders Winells infoblad #12 med mer detaljerad information. Även infoblad #14 tar upp allmänna förhållningssätt vid träningsarrangemang. Länk nedan.

Källor

• Tävlingsregler och anvisningar för grenen orientering
• Allemansrätten och orientering - policy gällande markåtkomsten och allemansrätten. Svenska orienteringsförbundet
• Checklistor - Vett och etikett i Skogen. Svenska Orienteringsförbundet
• Allemansrätten – en unik möjlighet. Naturvårdsverket
• Skogens Pärlor och Skogliga grunddata https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ Skogsstyrelsen
• Skyddad Natur https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Naturvårdsverket
• Banläggarboken. SISU Idrottböcker 2016, s 50-56
• Anders Winell – infoblad 5, 7, 8, 11, 12, 14, 15 del 1 och 2.

Frågor till samrådsutbildning för träningsarrangörer

Introduktion

Varför är det viktigt med samråd inför träningsarrangemanget?

Del 1,

Allemansrätten är en sedvänja som är grundlagsskyddad. Hur definieras allemansrätten?

Hur brukar Allemansrätten sammanfattas?

Vad är syftet med en frizon för vilt?

Varför är vårdatumperioden så känslig?

Vad för typ av arrangemang är möjliga under vårdatumperioden?

När inträffar vårdatumperioden i Stockholmsområdet?

När är det extra viktigt att ha en dialog med jaktlagen i träningsområdet?

Vad finns det för risk med sträckor över åkermark och hyggen?

Varför bör vi vara extra försiktiga vid inhägnad betesmark?

Nämn två källor till information om skyddad natur och reservat.(förutom kartägaren)

Nämn 4 saker du kan få information om via dessa källor.

Del 2,

Vad är de två nycklarna för framtida tillgång till marker för träning och tävling enligt SOFT?

Vem vänder man sig till först vid ett samråd inför ett träningsarrangemang?

Redogör för kartägarens ansvar/roll?

Vem är ytterst ansvarig vid ett träningsarrangemang?

Nämn två faktorer som inverkar på varför det är så svårt att ha en deltagargräns för när samråd inte behöver göras.

Nämn 4 uppgifter klubbarna/samarbetsklubbarna bör ha med i sin planering för träningsarrangemang när de kommunicerar med kartägaren.

Hur säkerställer du som arrangör att kartägaren agerar i linje med sin roll?

Vad måste du som arrangör göra om inte kartägaren kan hjälpa dig?

Vilka uppgifter ska finnas med på kartan förutom de banläggningstekniska?

Vad utgår du ifrån när du börjar planera din banläggning?

Vilka är de 3 viktigaste faktorerna för att ta hänsyn till vilt vid banläggning?

Hur redovisas förbjuden mark, frizoner och skyddad natur på kartan?

Vilken typ av mark bör du vara speciellt försiktig med under vårdatumstoppet?

Nämn två viktiga saker kring kontrollutsättningen?

Frågor till samrådsutbildning för träningsarrangörer

Introduktion

Varför är det viktigt med samråd inför träningsarrangemanget?

För att undvika ”incidenter” med jägare, undvika att skada känslig mark samt skapa och upprätthålla goda relationer med andra intressenter i skog och mark för att säkra en långsiktig tillgång till områden för orientering.

Del 1,

Allemansrätten är en sedvänja som är grundlagsskyddad. Hur definieras allemansrätten?
Den begränsas av lagar som talar om vad man inte kan göra i naturen.

Hur brukar Allemansrätten sammanfattas?
Inte störa – inte förstöra.

Vad är syftet med en frizon för vilt?
Att skapa ett lugnt område som tillflykt för viltet under den tid arrangemanget pågår.

Varför är vårdatumperioden så känslig?
Då föder djuren.

Vad för typ av arrangemang är möjliga under vårdatumperioden?
Mindre klubbinterna arrangemang.

När gäller särskild hänsyn i Stockholmsområdet?
11/5-30/6

När är det extra viktigt att ha en dialog med jaktlagen i träningsområdet?
Under Jaktsäsongen.

Vad finns det för risk med sträckor över åkermark och hyggen?
Man riskerar att skada växande gröda.

Varför bör vi vara extra försiktiga vid inhägnad betesmark?
Djuren kan bli störda och stängslingen riskerar att gå sönder.

Nämn två källor till information om skyddad natur och reservat.(förutom kartägaren)
”Skyddad natur” på Naturvårdsverket karttjänst och ”skogens pärlor” hos Skogsstyrelsen.

Nämn 4 saker du kan få information om via dessa källor.
Nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden, skyddsföreskrifter samt ägande och förvaltning

Del 2,

Vad är de två nycklarna för framtida tillgång till marker för träning och tävling enligt SOFT?
Ett väl fungerande samarbete med markägare och jägare. Att vårda Allemansrätten.

Vem vänder man sig till först vid ett samråd inför ett träningsarrangemang?
Kartägaren

Redogör för kartägarens ansvar/roll?
Skapa tidsplan för kartans användning
Inneha goda kunskaper om markfrågor
Skapa goda relationer med markägare, arrendatorer, reservatsförvaltare och jakträttsinnehavare.
Agera mellanhand mellan arrangören och markintressenterna.
Hålla aktuella förteckningar över markägare, arrendatorer och jakträttsinnehavare.
Ha uppgifter om enskilda vägar och naturvärden.
Hjälpa arrangören med samrådet och informera om eventuella överenskommelser med markägare, arrendatorer och jakträttsinnehavare.

Vem är ytterst ansvarig vid ett träningsarrangemang?
verksamhetsutövaren. D.v.s. den arrangerande föreningen.

Nämn två faktorer som inverkar på varför det är så svårt att ha en deltagargräns för när samråd inte behöver göras.
Område och tid på året.

Nämn 4 uppgifter klubbarna/samarbetsklubbarna bör ha med i sin planering för träningsarrangemang när de kommunicerar med kartägaren.
Typ av övning, bansträckning, tidsaspekt samt förväntat antal deltagare.

Hur säkerställer du som arrangör att kartägaren agerar i linje med sin roll?
Använder en checklista

Vad måste du som arrangör göra om inte kartägaren kan hjälpa dig?
Ta egna kontakter så att samråd skett på ett tillräckligt sätt.

Vilka uppgifter ska finnas med på kartan förutom de banläggningstekniska?
Karträttsinnehavare, vad det är för övning och för vem övningen är avsedd.

Vad utgår du ifrån när du börjar planera din banläggning?
Överenskommen parkeringsplats.

Vilka är de 3 viktigaste faktorerna för att ta hänsyn till vilt vid banläggning?
Banläggning i stråk, viltzoner och buffertzoner.

Hur redovisas förbjuden mark, frizoner och skyddad natur på kartan?
Förbjudet område.

Vilken typ av mark bör du vara speciellt försiktig med under vårdatumstoppet?
Halvöppen kulturmark.

Nämn två viktiga saker kring kontrollutsättningen?
Skärmarna ska vara märkta med arrangerande klubb och tas in direkt efter avslutad träning.