Projektet leddes av Elmin Jagurdzija, bland annat som en del av hans praktik från studier inom geodesi och tekniskt lantmäteri på Karlstad Universitet och stöttades av Skogssportens Gynnare och Svensk Orientering.
Projektet samlade in synpunkter på nuvarande kartnormer från en referensgrupp med olika typer av färgseende (inklusive normalt färgseende) och använde en metod för att presentera föreslagna förändringar och utvärdera dessa med referensgruppen.
En förutsättning för projektet var att utveckla förslag till förbättringar av den generella kartnormen (ISOM respektive ISSPROM analyserades) och att dessa ska fungera så bra som möjligt för så många som möjligt. Att genomföra olika typer av lösningar för att ha specialframställda kartor för olika färgsynnedsättningar diskuterades i arbetet med slutsatsen att det inte är praktiskt genomförbart med nuvarande teknik och arbetssätt.
Att förenkla läsbarhet handlar mycket om att öka kontrast och göra det på ett sätt som fungerar för så många som möjligt.
Projektet identifierade tre huvudområden med potential till förbättring att analysera med referensgruppen, nämligen:
- Införandet av kantlinjer på vissa ytor
- Valet av nyans för den gröna färgen
- Valet av banpåtrycksfärg
Här nedan följer en kort sammanfattning:
Införandet av kantlinjer
Testades på gröna och gula ytor genom tunna kantlinjer i samma färg som ytan men i en mörkare ton.
Båda testgrupperna upplevde linjerna som förstärkande men upplevde också missuppfattning mellan kantlinjerna och andra linjesymboler, som begränsningslinjer och beståndsgränser.
Därför föreslår rapporten att inte införa kantlinjer då det inte är värt förvirringen som kan uppstå.
Potential bör dock finnas inom området och det kan vara värt vidare tester.
Valet av nyans för den gröna färgen
Den nuvarande gröna färgen som används är en gul-grön variant som ofta orsakar stora problem för personer med färgsynnedsättning inom det gröna eller gula spektrat, eftersom man då inte kan se skillnad gröna och gula ytor, vilka har en väsentlig skillnad i framkomlighet och därmed en stor påverkan på den sportsliga rättvisan.
Projektet har istället utvärderat den äldre varianten av blå färg som användes innan 2000-talet, nämligen PA 339 U som är en grön-blå variant och därmed upplevs som blå av personer som inte kan urskilja grönt.
Referensgruppens deltagare med färgsynnedsättning tyckte den grön-blå varianten var betydligt enklare att urskilja än den nuvarande färgen, samtidigt som personer med normal syn inte upplevde den som nämnvärt sämre än den nuvarande.
En blå yta är svårare att mista för något annat blått eftersom sankmarker har en inbyggd struktur och sjöar har kantlinjer och är betydligt färre än gula och gröna ytor.
Däremot identifierades att blå symboler, som diken och sankmarker, samt även höjdkurvor, var mer svårlästa under den grön-blå varianten, vilket bör kräva en vidareutveckling för att hitta ett bra samspel mellan dess symboler.
Vidare kommenterades att antalet nyanser av samma färg ska hållas nere, där grönt är den mest talrika nyansen med exempelvis 4 nyanser på sprintkartor + den olivgröna för tomtmark.
Valet av banpåtrycksfärg
Synpunkter på banpåtrycksfärgen är några av de vanligaste anmärkningarna som lämnas på kartnormen. Projektet testade flera olika varianter på banpåtryck med magenta i olika nyanser och kombinationer av cyan och gult. Resultatet visade att den nuvarande färgen inte är optimal för personer med en färgsynnedsättning men samtidigt att en justering till detta skulle vara en kraftig försämring för personer med normalt färgseende.
Därför föreslår rapporten ingen justering av banpåtrycksfärgen.
Vad händer nu?
Innehållet i undersökningen är en del i det underlag som Svensk Orientering kommer lämna till IOF till sitt kommande arbete med nästa generation av kartnormen, ISOM 2030. Se separat nyhet. Om IOF antar en justering kommer Svensk Orientering också göra det.
Under detta arbete är också ambitionen att vidareutveckla detaljerna kring resultatet i undersökningen, exempelvis genom att titta vidare på införandet av kantlinjer, samt anpassningar av höjdkurvor och blåa symboler i relation till införandet av en grön-blå färg för tät skog, med mera. Ambitionen är också att kunna genomföra några praktiska tester på en eller flera mindre tävlingar.
