Kommande helg, 9-10 maj, avgörs årets Tiomila i skogarna norr om Arlanda. Intresset är som vanligt jättestort, och i år finns ett extra dragplåster i form av världslaget på damsidan.

Först ska de tio internationella damstjärnorna köra damstafetten med sina respektive klubblag – och därefter ställer de upp i klassiska Tiomila.

Häromveckan blev nyheten officiell – nu presenteras sträckfördelningen. Två sena justeringar har gjorts i laget. Maja Alm och Mari Fasting ersätts av brittiskan Catherine Taylor (EM-bronsmedaljös lång fjol) och schweiziskan Sara Lüscher (regerande världsmästarinna stafett).

Så här springer Nightfoxes International:
1. Emma Klingenberg (Danmark, Järla IF OK)
2. Nadiya Volynska (Ukraina, OK Orion)
3. Tove Alexandersson (Stora Tuna OK)
4. Annika Billstam (OK Linné)
5. Ida Bobach (Danmark, OK Pan Åhus)
6. Sara Hagström (Falköpings AIK OK)
7. Catherine Taylor (Storbritannien, OK Linné; ersätter Maja Alm)
8. Simone Niggli (Schweiz, OK Tisaren)
9. Sara Lüscher (Schweiz, Kalevan Rasti; ersätter Mari Fasting)
10. Lena Eliasson (Domnarvets GoIF)

- Det har varit ett väldigt stort intresse kring laget, både i media och bland orienterare man möter. Visst förstod vi att det skulle bli viss uppmärksamhet men inte att det skulle få ett sådant här genomslag. Det är otroligt mycket spekuleringar och funderingar, men det är bara kul, säger lagledaren Mattias ”Vagnis” Karlsson.

Hur har ni tänkt kring sträckfördelningen?

- Som alltid finns det vissa önskemål, men sedan har vi kikat på det vi tror blir taktiskt bäst. Vi har delat in stafetten i tre delar. Först är det tre sträckor där vi hoppas kunna dra nytta av dem som springer snabbare runtomkring. Det kommer att vara mycket folk kring damlaget och i mörkret blir det lite lättare att hänga med dem som vanligtvis springer snabbare. De som anför en klunga får ofta hålla igen. På sträcka 4, 5 och 6 gäller det att orientera lite mer eget och på de resterande sträckorna är det ljust, då blir det mer som vanlig orientering.

- Det kommer att vara relativt stora skillnader mellan de ljusa och mörka etapperna i år när terrängen är så flack.

Och hur går dina egna tankar – vad är rimligt att förvänta sig av laget?

- Många runtomkring spekulerar kring placeringar, men vi själva har faktiskt inte funderat så mycket kring det. Man ska ju komma ihåg att alla i laget har sprungit ett riktigt tufft lopp innan de ställer sig på startlinjen. Med helt optimala förutsättningar hade tjejerna kunnat placera sig bättre, men vi får se. Topp-100 är kanske en siffra som man kan ha någon form av relation till.

- Det viktiga är att laget springer bra, att alla är noggranna och orienterar bra, så att det blir en väl genomförd kavle. 

Lena Eliasson, som springer den avslutande sträckan, var med och drog igång projektet efter att damerna diskuterat saken lite löst en längre tid. Hon berättar om en fantastisk förväntan i laget.

- Om vi springer bra, eller okej tekniskt, alla är givetvis lite påverkade efter damstafetten strax innan, så blir det riktigt häftigt att se: var ligger nivån? Jag har ingen riktig uppfattning om var vi kan hamna i resultatlistan. Och sedan blir det ju spännande att se vad det skulle kunna leda till i framtiden.

Utveckla!

- Vi har varit noga med att vi i första hand gör det här för att det är en kul grej. Det handlar inte om någon gemensam demonstration kring utformandet av damstafetten eller något sådant. Jag vet inte ens om vi tio löpare tycker likadant i frågan. Men det här skulle ju kunna vara ett steg på vägen mot att hitta ett annat koncept.

Hur tänker du personligen?

- Jag tror ju inte att vi ska ha en damstafett som ser ut på exakt samma sätt som herrarnas. En viss anpassning när det gäller sträcklängder tror jag behövs, där vi springer mer likvärdigt i tid men inte i kilometrar. Jag skulle däremot gilla om det var samma tidpunkt och mer samma förutsättningar. Att damstafetten kanske hade 6-7 sträckor och startade efter herrarnas tredjesträcka. Jag tycker att det hade varit kul om vinterträningen/natträningen i klubben blir en gemensam grej för alla, att det inte bara är något för herrarna, och det skulle troligtvis bli mer gemensamt snack kring vad som blir viktigt på de olika sträckorna.