Bild: Tilda Andersson
Nyligen gjorde du debut på den internationella orienteringsscenen i seniorsammanhang. Berätta om dina intryck därifrån?
– Oj, ja det var så mycket intryck och så mycket nytt, det var helt fantastiskt. Det var ett härligt gäng och ett landslag att få lära känna och en häftig miljö som verkligen var motiverande och utvecklande.
Hur var det att som junior vara med i seniorlandslaget?
– När jag först fick reda på att jag skulle vara med så var det några dagar då jag kände att jag inte förtjänade platsen eftersom jag inte hade sprungit uttagningstävlingarna. Men sen när jag väl kom dit var alla så välkomnande och det var bara häftigt att få uppleva allt redan nu.
Du tog brons på JVM-medeldistansen, sprang ett bra kval på EM-medel och sedan vann du förstasträckan på EM-stafetten. Har du hunnit smälta allt och hur känns det nu i efterhand?
– Det börjar sjunka in nu. Det har varit så kul att se att när det väl fungerar så räcker det. Det gäller att jobba vidare och fundera på hur jag ska göra för att alltid få till de där loppen jag vet finns i kroppen.
Vad tror du har varit nyckeln till att det gått så bra i år?
– Jag har inte bara lyckats i år utan också haft många lopp jag inte är så stolt över. Men när jag väl fått till loppen tror jag att min anspänningsnivå varit lagom, och jag har inte satt alltför mycket press på mig själv. På EM-stafetten var det skönt att slippa springa för ett ”riktigt” lag, då kunde jag gå ut och göra min grej. Det var samma sak under medeldistansen på JVM där jag egentligen satsade mest på långdistansen.
Hur ser din bakgrund ut som orienterare?
– Jag har alltid varit en aktiv person som gillar att röra på mig, och jag höll på med många idrotter när jag var yngre. Egentligen var det inte tänkt att jag skulle börja med orientering, jag hade fullt upp med friidrott, kampsport och lite annat. Men min syster hade svårare att hitta en idrott som passade henne. Vår granne tipsade om orientering och jag följde med för att stötta henne på en träning. En av ledarna där tyckte att jag också kunde springa en runda, och efter det var jag fast.
Vad är dina drömmar för framtiden?
– Jag trodde att jag skulle drömma om att delta i en landslagsaktivitet, men det har jag redan fått bocka av, så nu drömmer jag väl om att få komma med i ett landslag och i framtiden få vara med på ett VM.
Faktaruta:
Namn: Alma Svennerud
Klubb: Karlskrona SOK
Ålder: 20 år
Familj: Pappa Markus, mamma Marie, lillasyster Märta 16 år, lillebror Hjalmar 12 år
Bor: Karlskrona
Gör: Tog nyligen studenten från Eksjö orienteringsgymnasium och praktiserar nu som ingenjör via Tekniksprånget.
Stolt över: Mina syskon
Text och toppbild: Tilda Andersson
Är du inte prenumerant på Orienteraren men vill bli? Det löser du enkelt genom att klicka här.