Fransmannen Thierry Gueorgiou är världens främste herrorienterare genom tiderna. Meritlistan rymmer bland annat 23 VM-medaljer och 14 av dem är av ädlaste valör.
Den magnifika karriären avslutades alldeles nyss med ännu ett VM-guld på medeldistansen i Estland.
Det perfekta slutet – men samtidigt också ett startskott för något nytt och spännande.
Nu börjar ett nytt kapitel i sagan om Gueorgiou där 38-åringen kliver in i två nya roller; dels en privat som förstagångsförälder, dels en arbetsmässig som assisterande svensk förbundskapten med tekniskt ansvar.
- Jag kan inte minnas när jag senast satt ner och vilade mer än fem minuter. Livet har varit ganska episkt sedan VM, kryddat med en massa härliga saker, säger Gueorgiou.
- Jag har alltid varit rädd för att möta slutet på min elitkarriär, men nu har det hänt så mycket på så kort tid att så jag har inte ens haft tid att svara på alla meddelanden jag fick efter VM. Det överlägset största som hänt är lille Léons inträde i mitt och Annikas liv. De senaste fyra veckorna har definitivt varit de bästa någonsin.
Vad har du lagt krutet på rent jobbmässigt sedan du blev en del av det svenska landslaget?
- Faktum är att jag började jobba för svensk orientering redan innan mitt kontrakt började gälla. Ganska omgående efter VM började jag förbereda de kommande månaderna eftersom jag visste att vårt barn snart skulle komma. Jag har mest fokuserat på de läger vi ska ha efter världscupen i Lettland och efter Euromeeting i Norge. Jag har satt programmen och lagt banorna för de två lägren. Just nu jobbar jag med lägret direkt efter världscupfinalen i Schweiz, ett förberedelseläger inför EM 2018. Det är ganska mycket på samma gång och jag kommer att vara iväg nästan 20 dagar i rad. Men jag vill få en bra start i min nya roll och det allra viktigaste är att lära känna löparna mycket bättre.
Vad har du för mål med jobbet - på kort och lite längre sikt?
- Jag är tekniskt ansvarig när det handlar om att förbereda läger och tävlingar. På kort sikt tänker jag ha en mer passiv roll, för att lära känna löparna och deras behov, och det är därför det kändes så viktigt för mig att hoppa på båten så snart som möjligt efter VM. På det sättet tjänar vi tid. Det är under vintern 2017/2018 som jag hoppas kunna påverka mest, det är då jag verkligen ska försöka göra skillnad. Mitt enda mål är att göra varje löpare i laget lite bättre.
Du har tidigare pratat om att den mentala biten är ett område där du kan tillföra mycket. Kan du utveckla det?
- De mentala och tekniska bitarna är tätt sammankopplade i orientering och det är svårt att prestera om de två områdena inte backar upp varandra. När du står på start i ett VM-lopp behöver du känna självförtroendet, du behöver veta att du är tillräckligt bra för uppgiften, så det är till stor hjälp om du vet att din teknik fungerar oavsett om det är ett pressat läge eller inte. Det är ingen nyhet, men våra träningar kommer att likna tävlingar så mycket som möjligt. Och jag planerar även att lägga mycket tid på diskutera de här sakerna med löparna.
Hur kommer du att jobba rent konkret med de enskilda löparna?
- Jag har redan inlett ett samarbete med några av dem. Det blir lite olika nivåer för olika behov. Mitt mål är inte att ersätta deras tränare, i synnerhet inte då de flesta av löparna redan tillhör den yttersta världseliten. Det vore dumt att ändra något som fungerar perfekt. Jag är väldigt ödmjuk inför mitt uppdrag och jag säger som legendaren Sir Alex Ferguson: om du har fått två öron, två ögon och en mun så handlar det om att lyssna och iaktta dubbelt så mycket som du pratar. Först och främst kommer jag att lyssna på löparna för att förstå deras behov. Jag är också väldigt angelägen om att få löparna att tänka själva så att de kan fatta svåra beslut mitt i stridens hjärta. Jag kommer också att tillbringa så mycket tid som möjligt med dem i skogen; jag är fortfarande i tillräckligt god form för att följa efter dem och det är viktigt för mig att se dem in action.
Här närmast väntar världscuptävlingar i Lettland, vilket också blir din första resa som svensk landslagsledare. Vad ser du mest fram emot?
- Det är faktiskt en konstig känsla! Jag har väntat på de här dagarna ganska länge, redan i vintras började jag tänka på det. Jag är verkligen exalterad över att vara en liten del av det här fantastiska laget. Samtidigt är känslan att detta är något jag alltid har gjort; förberedelse inför tävling, titta på gamla kartor, planera träningar och så vidare. Den här gången kommer jag inte att springa själv, men det kommer att vara samma tickande känsla i mitt inre.
Hur kommer det att kännas att stå i den svenska dräkten på arenan, och att heja fram de svenska löparna?
- Jag fick kläderna häromveckan och för bråkdelen av en sekund kändes det lite konstigt, men det var bara en väldigt kort stund. Jag har ett uppdrag och känner samma motivation som jag kände under hela min elitkarriär. Många har sagt att de tycker det kommer att kännas märkligt att se mig med det svenska laget, men för mig är det bara Blågult som gäller framöver. Jag går all-in!
Världscupomgången i Lettland:
Fredag 25/8 Medeldistans
Lördag 26/8 Stafett
Söndag 27/8 Sprint
