Bakgrunden till denna studie ligger i att regeringen 2009 beslutade att CIF skulle analysera och genomföra en långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd för att identifiera de utmaningar som finns. Analysen baseras bland annat på det arbete som bedrivs av Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté samt ett urval av olika specialidrottsförbund.
En del av analysen ska särskilt beröra enskilda elitidrottares olika livssituation och förutsättningar för sina elitsatsningar, med tonvikt på styrkor och möjligheter för svenska elitidrottare. I senaste numret av tidningen Orienteraren intervjuade vi en av Sveriges få heltidsproffs inom orientering: Gustav Bergman, som säger så här om sin livssituation:
– För mig är det lite som ett privilegium. Jag tycker att det är jättehärligt och jätteroligt. Sen så är det ju en tuff ekonomisk situation såklart.
– Det är ju svårt att ha en ekonomisk situation där man typ går runt, när man har ett, eller snart två barn. Då känns det som att man vill ha lite mer stabilitet i vardagen.
Fler heltidsproffs inom orienteringen, utan civila karriärer, är inte något självklart positivt, menar Gustav Bergman.
– Jag tycker att det är både och. Det är klart att jag skulle önska att fler skulle få chansen att vara proffs, för att jag tycker det är ett jätteroligt jobb att ha. Men samtidigt så tänker jag att det inte är en mänsklig rättighet att få vara proffs i sin idrott. Det är en extrem lyx att ens få hålla på och elitsatsa.
– Jag tycker det är en väldig styrka vi har i orienteringen, att det är många som har civila karriärer och hög utbildning. Jag tror att vi skapar bättre människor genom att folk faktiskt går sin utbildning och jobbar vid sidan av. Jag tror att det är en bättre väg framåt för samhället i stort.
I Svenska Orienteringsförbundets strategi Kompassriktning 2030 är ett av de två övergripande målen att ha världens bästa landslag. För detta krävs det av vi skapar så bra förutsättningar som möjligt för våra elitaktiva, vi frågade landslagschef Håkan Carlsson hur de jobbar med detta?
– Förutsättningar för landslagsaktiva är ett av våra strategiska vägval inom landslagsverksamheten för att skapa världens bästa landslag över tid. Förutsättningar för elitidrott är också ett av fem uttalade fokusområden för åren 2024-2026 inom Svensk Orienterings hållbarhetsarbete.
– Inom ramen för detta har vi i en arbetsgrupp bestående av representanter från styrelse, personal och landslagsaktiva identifierat fyra huvudområden som vi på olika sätt jobbar med och driver framåt. De fyra områdena är:
- Säkerställa likvärdiga, hållbara och goda postgymnasiala utvecklingsmiljöer för våra landslagsaktiva.
- Göra ett lyft inom området ”aktivas hälsa och prestationsutveckling”.
- Stärka landslagsaktivas individuella ekonomi och öka dennes handlingsfrihet i sin satsning mot toppen.
- Större ekonomi och resurser på SOFT för att kunna stötta aktiva till en hållbar elitsatsning.
Vad tycker du om rapporten som CIF kommit ut med?
– Den är omfattande, bra skriven och välbehövlig. Många intressanta saker belyses i rapportens olika delar. Speciellt tycker jag att den externa utvärderingen som det danska forskningsinstitutet gjort lyfter många viktiga aspekter och förslag för svensk elitidrott framåt. I den delen har jag själv varit med och blivit intervjuad och det var intressant att nu få ta del av den rapporten i sin helhet.
– Jag hoppas och tror att denna gedigna rapport från CIF kan ligga till grund för och leder till en hel del positiva saker för svensk elitidrotts utveckling och vår elit- och landslagsverksamhet inom svensk orientering. Jag ser fram emot att sätta mig in mer i processen framåt inom det rapporten tar upp och att jobba vidare med dessa frågor för att vi skall nå vårt mål för svensk orientering gällande världens bästa landslag.
Allt fler länder investerar allt större resurser på deras elitidrottsverksamhet. Inom idrottsrörelsen finns en oro att Sverige lever på gamla meriter och tappar mark i konkurrensen om medaljer. Analysen som gjorts ska belysa skillnader mellan olika länders idrottssystem, samt dess effekter för att bedriva elitidrott.
En studie från Idan (Danska Idrottens Analysinstitut) anser efter en djupanalys att Sverige behöver en smalare och mer centraliserad elitidrott. Organisationen har tidigare studerat Danmark och Finland på liknande sätt och här är deras råd i korthet.
- Skapa en elitidrottsorganisation.
- Mer pengar från staten och näringslivet behövs för att behålla eller förbättra svensk elitidrotts konkurrenskraft.
- Prioritera ekonomiskt stöd till idrotter där den internationella konkurrensnivån är hög men möjligheterna till egenfinansiering är låg – i praktiken framför allt olympiska idrotter.
- Öka stödet för att förbättra elitidrottares socioekonomiska situation. Majoriteten har låga och osäkra inkomster.
- Ge elitidrottstränarna bättre villkor. De har begränsade socioekonomiska villkor och saknar tydliga karriärvägar. Elittränarutbildningarna måste stärkas och kvalitetssäkras.
- Idrottsrörelsens samarbete med idrottsforskningen behöver bli bättre. Sverige saknar till exempel nationella elitidrottscentrum som kombinerar elitidrottsverksamhet med forskning. Vintersportcentret i Östersund är ett undantag.
Ett gemensamt strategiprogram #elitidrott2030 har skapats. Det är en kraftsamling i den riktning Idan föreslår. Men det är oklart om svensk idrott kommer att fortsätta på den vägen, menar Johan R Norberg, utredare på CIF.
– Det finns både praktiska och mer principiella utmaningar. Det är oklart hur en elitsatsning ska finansieras: Är det möjligt att öka stödet från staten och näringslivet? Kommer idrottsrörelsens förbund acceptera att vissa får ökat elitstöd, medan andra mindre eller inget alls. Och inte minst: är idrottsrörelsen beredd att kompromissa med sin självständighet och decentraliserade struktur för ökad centralisering och statligt engagemang?
Läs mer om rapporten från Centrum för idrottsforskning.
