Student-VM i Ungern avslutades under torsdagen med stafetter. Först ut var damerna, där Lisa Risby som öppande för det svenska andralaget växlade som etta, 26 sekunder före Josefin Tjernlund och Sverige A. Närmast efter följde Norge (+0.36) och Tjeckien (+0.39). En riktig pangstart för Sverige.
På andrasträckan stämplade Amilia Björklund olyckligtvis fel, men förstalaget, nu anfört av Helena Karlsson var fortsatt med i täten. Efter halva sträckan hade Karlsson halvminuten upp till då ledande Denisa Kosova, Tjeckien, men vid sista växlingen hade Lidingölöparen skapat en knapp ledning.
Avslutaren Lilian Forsgren gav sig ut 8 sekunder före Tjeckien, medan avståndet till trean Ryssland var hela 3.53. Och fighten om guldet blev verkligen tuff.
- Jag följde min plan; att inte titta så mycket på vad andra gjorde utan istället fokusera på min orientering, säger formstarka Forsgren, som även vann onsdagens medeldistans.
- Jag analyserade läget under de två första sträckorna och kom fram till att orienteringen var mer avgörande än farten.
Såg ni varandra mycket i skogen, du och tjeckiska avslutaren Jana Knapova?
- De första sex, sju kontrollerna såg vi varandra ganska mycket, men efter det har jag inte sett henne alls. Vid varvningen hörde jag att min ledning bara var tio sekunder, så jag antar att hon har sett mig betydligt mer än jag sett henne.
- Jag försökte hela tiden hålla huvudet kallt. Ett tag var jag rädd att hon skulle gå snabbare på min rygg, men det här gick ju vägen.
Väl i mål skrevs Forsgrens segermarginal till hela 1.05. Trea blev Norge som var 5.37 efter Sverige.
Var det nervöst någon gång under loppet?
- Nej, inte ute i skogen. Innan var det däremot jobbigt. Då var jag supernervös och mådde illa. Men så fort jag kom igång kändes det bara bra.
- Jag försökte se det som ett individuellt lopp, för jag kan ju inte påverka vad de andra gör.
När visste du att det var klart?
- Det var ett väldigt långt upplopp och jag pressade på max, jag visste inte hur det såg ut bakåt. Sedan kom de andra tjejerna, mötte mig och berättade att det var lugnt. Så skönt! Då kunde vi till och med fira lite på väg mot mål.
Lite senare vann även de svenska killarna ett stafettguld (läs separat artikel här), en minst sagt härlig dag för den svenska ledaren Maria von Schmalensée, som är nöjd med mästerskapet som helhet:
- Tittar man på pappret har Sverige det bästa laget på plats, sett till världsranking, men pappret är en sak. Sedan ska man också leverera resultat, och det har det här laget verkligen gjort. Skönt att se att de är så säkra att de klarar det här.
Enda plumpen i protokollet var den inledande sprinten.
- Där hade vi nog kunnat vara mer förberedda. Vi tror att andra lag kanske hade nördat ner sig mer på förhand. Men totalt är vi supernöjda. De rutinerade löparna har visat klassen - de mindre rutinerade har verkligen tagit för sig och skaffat värdefull rutin för framtiden.
Avslutningsvis vill von Schmalensée även rikta beröm till arrangören:
- Det har varit jättefina arrangemang, med fantastiskt fina tävlingar. Det här har de skött riktigt proffsigt.
Resultat, stafett, damer
1) Sverige A (Josefin Tjernlund, Helena Karlsson, Lilian Forsgren) 116.44, 2) Tjeckien A +1.05, 3) Norge A +5.37. Sverige B med Lisa Risby, Amilia Björklund och Elin Månsson stämplade fel.
Herrar
1) Sverige A (Rassmus Andersson, Oskar Sjöberg, Johan Runesson) 99.26, 2) Schweiz A +2.48, 3) Finland A +3.19. Sverige B med Jakob Enmark och Johan Högstrand på första och andra sträckan låg fyra efter två sträckor. På sista saknades löpare eftersom Anton Sjökvist var krasslig.
