Det första tillfället var torsdagen 12 maj, och Västsverige bjöd på fint väder, vilket säkert bidrog till succén med ca 200 aktiva deltagare. Ytterligare personer promenerade förbi, tittade, stannade och fikade och blev förhoppningsvis nyfikna. De flesta deltagarna var barn och ungdomar, med och utan föräldrar på plats. Prova på-verksamheten är öppen för alla åldrar, och vid kommande tillfällen hoppas vi att även de vuxna vågar sig fram.
En av funktionärerna på klättringen, Erika Liljeros, skriver så här om evenemanget:
Jag tror inte att barn och ungdomar idag har riktigt samma förutsättningar att lära sig älska naturen på samma sätt som jag hade, för inte alls många år sedan. Skillnaden kan vara att dator och telefon har blivit ett naturligt inslag i vardagen som tagit över många av de intryck som man som ung orkar hantera. Därför var det självklart för mig att delta när jag fick frågan om att delta i detta projekt, men jag var också tveksam till att ungdomarna verkligen skulle dyka upp..
Vädret var optimalt och bjöd in till en fantastisk kväll i Utby med lummig skog och varma klippor, och till vår stora förtjusning anlände de första deltagarna kort efter att repen kommit upp. Tre killar runt 14 som hade varit och fiskat och nu skulle testa att klättra de fem leder som vi hade förberett. De var framåt och artiga, pratade mycket med varandra på sitt ursprungs-språk, förmodligen av blyghet. Efter två av lederna konstaterade en av dem att han redan helt övertygad om att klättring var hans nya grej och han skulle absolut komma tillbaka nästa vecka. Dom stöttade, vägledde och hejade på varandra upp för samtliga leder och kom med massor av frågor. Kort efter att dom kommit så anslöt även en nioårig flicka samt ett par bröder med sin pappa. Flickan var där själv men hade klättrat förut och skulle målmedvetet upp på klippan. Då hon fick lite problem med insteget rusade två av de äldre killarna fram för att hjälpa henne och med gemensamma krafter lyfte de henne över de svåra partiet så att hon kunde fortsätta. Hon tackade dem senare genom att bjuda på kakor.
Fler barn kom och gick under kvällen med och utan föräldrar, vissa av dem blev lite rädda när de kom upp en bit på klippan medan andra bara sprang upp till toppen. Någon ville inte klättra men berättade stolt om en abborre som han hade lyckats fånga tidigare på eftermiddagen. En flicka i slöja vågade först inte klättra mer än några meter men efter pepp och hurrarop från oss övriga tog hon sig tillslut hela vägen till toppen. Hennes kompis hade tagit en bild som hon skulle visa mamma, visa hur modig hon hade varit.
Första tillfället blev alltså väldigt lyckat och jag tror verkligen att detta är ett fantastiskt sätt att förminska tröskeln att gå ut i naturen för de yngre. Jag tror också att det är ett bra sätt att mötas och skapa tolerans genom att uppleva något tillsammans oberoende av vart man kommer ifrån eller hur gammal man är. Det är också ett sätt att visa hur cool naturen är, att man kan göra riktigt häftiga saker där. Kanske kan deltagarna få med sig både kompisar och föräldrar ut för nya upplevelser under sommaren.
