1893

Premiär för orienteringslöpning som tävlingsidrott för officerarna den 28 maj, när grenen finns med i Stockholmsgarnisonens årliga idrottsspel.

1897

Den första civila orienteringstävlingen genomförs söndagen den 31 oktober. Idrætsklubben Tjalve i Nordmarka norr om Oslo arrangerar i starkt kuperad terräng. Fyra olika kartor i skalor mellan 1:100 000 och 1:25 000 finns att tillgå.

1901

17 mars arrangeras Sveriges första orienteringstävling av Sundbybergs IK. Segrare blir initiativtagaren själv, 24-årige Victor Dahl. Banan mäter 14 kilometer med kontroller vid kyrkorna i Bromma och Spånga, samt vid gårdarna Vällingby och Duvbo. Segrartid 1.35.34, vilket ger kilometertiden 6.49.

1915

Den första kända nattorienteringen genomförs i Danmark på en banlängd av 20 kilometer.

1919

Ernst Killander, ordförande i Stockholms Idrottsförbund, realiserade förslaget om en förbundsorientering. Han var själv banläggare. Tävlingen genomfördes 25 mars och 155 av 217 anmälda (samtliga män) kom till start vid Igelboda station i Saltsjöbaden. 27 var militärer och övriga civila. Det var 86 seniorer och 42 oldboys över 32 år. Löparna startade med en minuts mellanrum. Banan mätte 12 kilometer med tre kontroller (Knipträsket, samt gårdarna Tenntorp och Kolarängen) med målet vid Nackanäs numera rivna värdshus. Snabbast var Djurgårdens oldboy, norrlänningen O B Hansson på 1.25.39. Gustaf Wahlgren, Djursholm, etta bland seniorerna och löjtnant Bertil Uggla i militärklassen. Tävlingen tänder på allvar gnistan för sporten och blir upptakten till den nuvarande orienteringen.

1923

DM införs på prov för manliga seniorer.

1925

Damer tillåts för första gången vara med i orienteringslöpning, vilket sker på tävling i Göteborg, där man tävlar i patruller om tre löpare.

1926

Det första elitmötet mellan landets samtliga distriktsmästare. Djurgårdens IF arrangerar i Dalaröterrängen och stockholmske jägmästaren Folke Thörn vinner med 50 minuters marginal.

1928

DM införs för damer, liksom DM i budkavle för herrar.

1935

SM genomförs första gången 27 september 1935. Platsen, vilken hemlighålls in i det sista, är Skinnskatteberg. Jägmästaren Olle Ekbom, Garpenberg, är banläggare. Deltagarantalet begränsas till 200 fördelat bland distrikten efter deltagandet på respektive DM. Segrar gör Arvid Kjellström, Stigfinnarna.

1938

SM i budkavle genomförs första gången, vid Seglora i Västergötland. IFK Borås vinnare.

Katrineholms AIK arrangerar inofficiell trelandskamp Sverige-Norge-Finland med Olle Oldæus, Sverige, som vinnare.

1941

Första officiella SM för damer går vid Solbacka, Sörmland och Eva Zettergren, Nynäshamn vinner före Inga Löwdin, Thor.

1945

Tiomila ser dagens ljus. På initiativ av Alvar Kjellström startas tävlingen ihop med Stockholms-Tidningen och Aftonbladet. Start i Uppsala och mål i Stockholm. SoIK Hellas, med Kruska-Jim Sjölander som avslutare, vinner.

Första officiella landskampen genomförs. Sverige-Finland slutar med Jarl Gripenberg, Finland, som etta och svensk lagseger.

1946

Första officiella nordiska trelandskampen avgörs nära Borås. Bror Dalmo, Sverige, och svenska laget överst på prispallen.

1947

Premiär för nordisk fyrlandskamp. Jarl Gripenberg, Finland, vinnare i kampen som avgörs i Norge. Sverige tog lagsegern.

Första inofficiella damlandskampen i Sandvika, Norge. Tio löpare i lagen och Sverige vinnare.

1948

SM-kavle för damer för första gången. Tävlingen avgörs i Malmköping och IFK Enskede vinner.

Premiär också för Junior-SM, där Ingvar Eriksson från Eskilstunaklubben FK Rajden vinner. Året före genomfördes en föregångare, en allsvensk juniormatch, med blivande världsmästaren Bertil Norman, Hedemora, som segrare.

1952

Första officiella nordiska damlandskampen går i Katrineholm med Sverige och Maud Wirstam(-Björkman) som etta.

1955

Premiär för Nordiska mästerskapen. Tävlingen gick i Kolmården och Marthe Andersson, Lidingö, vann. Damguldet till Eila Hanelius, Finland.

SM i nattorientering införs med Sven Andersson, IFK Ulricehamn, som premiärsegrare.

1956

RM för damjuniorer införs. En viss Ulla Lindkvist premiärvinnare. Hon skulle låta höra talas om sig mera.

1962

Premiär för Europamästerskap i norska Löten. Ulla Lindkvist, Sverige, och Magne Lystad, Norge, historiska vinnare.

1965

Den första 5-dagars genomförs i Skåne, Blekinge och Danmark i O-Ringens regi med P-O Bengtsson och Sivar Nordström som initiativtagare. O-Ringen är en sammanslutning av landslagsorienterare, bildat 1962. 156 löpare deltar i premiären och skåningarna Nisse Bohman och Inga-Britt Bengtsson vinner.

1966

VM införs och premiären sker i Fiskars i Finland. Sverige tar tre av fyra guld. Ulla Lindkvist vinner individuellt, och dessutom vinner Sverige båda stafetterna. Herrarnas individuella guld erövras av Åge Hadler, Norge.

1967

Sverige vinner samtliga sju titlar som står på spel i Nordiska mästerskapen i danska Viborg. På herrsidan blir det fyrdubbelt svenskt, med Bernt Frilén som överlägsen etta.

1968

För första gången VM i Sverige. Centralort i Linköping. Kalle Johansson och Ulla Lindkvist tar de individuella gulden. I herrstafetten vinner Sverige, medan Norge spurtslår de svenska damerna med 14 sekunder.

1972

VM i tjeckiska Jicin och för första gången ett VM-guld som hamnar utanför Norden, när Sarolta Monspart, Ungern, vinner damklassen. Det dröjde 19 år innan det upprepades.

1974

Svenskt VM-guld genom Bernt Frilén i Silkeborg, Danmark. Samtidigt historisk dansk seger för Mona Nörgård. Det skulle dröja 19 år till nästa danska VM-guld. Nörgård vinner före 19-åriga svenskan Kristin Cullman, som sedan springer sista sträckan i stafetten och avgör till svensk seger. Samtidigt är hon den yngsta svenska VM-vinnaren genom tiderna.

1976

Tredje raka VM-guldet i stafett för Sverige. Arne Johansson har deltagit i alla tre triumferna.

1977

Damerna gör entré i Tiomila. 296 lag startar och Gävle OK vinner.
Tre VM-guld till Sverige i skidorientering genom Marianne Bogestedt, Örjan Svahn och herrstafetten med Sven-Olov Bergvall, Örjan Svahn, Bo Larsson och Stefan Persson. 

1978

Norge dominerar med tre guld av fyra möjliga vid VM på hemmaplan i Kongsberg. För Sverige VM-debuterar junioren Jörgen Mårtensson med en åttonde plats, ännu inte 19 år fyllda. Sveriges yngsta VM-löpare genom tiderna.

1979

VM i Tammerfors, Finland. Sverige vinner VM-stafetten för herrar med kvartetten Rolf Pettersson, Kjell Lauri, Lars Lönnkvist och Björn Rosendahl. Öyvin Thon, Norge, tar sitt första VM-guld. Det blev ytterligare sex stycken för honom, varav fem i stafett.

1980

Borlänge arrangerar Nordiska mästerskapen. Lars Löken Lönnkvist tar guldet.
VM-guld i skidorientering på hemmaplan (Avesta) till herrlaget med Lasse Jonsson, Stefan Persson, Bo Larsson och Jan-Erik Thorn.  

1981

Annichen Kringstad vinner sitt första VM-guld. Och inte bara det. Hon får också Svenska Dagbladets bragdmedalj som första och hittills enda orienterare. Dessutom vinner hon Jerringpriset och utses till Årets idrottskvinna.

1982

Nordiska mästerskap på Bornholm med Jörgen Mårtensson som överlägsen vinnare. Damernas stafett fick strykas och omtävling genomföras på senhösten med svenskt guld.
VM-guld i skidorientering genom Arja Hannus och dubbla guld i stafett för både damlaget (Ulla Klingström, Susanne Lindgren och Arja Hannus) och herrlaget (Magnus Löfstedt, Claes Berglund, Stefan Persson och Jan-Erik Thorn) 

1983

Annichen Kringstad tar dubbla VM-guld på nytt, den här gången vid tävlingar i Ungern. Silver till VM-debutanten Marita Skogum.

1984

Sverige tar återigen dubbla guld i VM i skidorientering, både damlaget (Marie Gustafsson, Ann Larsson och Lena Isaksson) och herrlaget (Stefan Larsson, Ove Boström, Jan-Erik Thorn och Claes Berglund). 

1985

VM-guld igen, för tredje gången i rad, för Annichen Kringstad, och alla fyra svenska damerna bland de fem bästa. För första gången avgjordes VM utanför Europa. Bendigo i Australien var värd för mästerskapet. Svenskt guld även i damstafetten. Kari Sallinen vinner herrguldet och tar första finska herrsegern i VM.

O-Ringens 5-dagars slår deltagarrekord med 25 021 anmälda löpare, varav cirka 23 000 startade. Falun är centralort och Annichen Kringstad tar sin fjärde av totalt fem segrar i tävlingen. Joakim Ingelsson, Ockelbo, vinner herrklassen.

1986

World Cup får officiell status och Kent Olsson blir premiärvinnare tillsammans med Ellen-Sofie Olsvik, Norge. Tidigare har inofficiella World Cup genomförts 1983-84.
VM-guld till Sverige i skidorientering genom Claes Berglund. 

1987

Svenskt guldjubel i VM. Kent Olsson och Arja Hannus världsmästare i Frankrike, och dubbelseger i damklassen, eftersom Karin Rabe tog silver. Sovjet deltog för första gången i VM.

1988

Äkta paret Lasse och Barbro Lönnkvist vinner elitklasserna när O-Ringen genomförs i Sundsvall. Jörgen Mårtensson vinner Nordiska mästerskapen i Halmstad.

1989

Sverige arrangerar VM i Skaraborg med Skövde som centrum. Marita Skogum stort affischnamn för VM på förhand och hon klarade pressen. Guld individuellt och ankare i guldlaget på stafetten. Silver i herrklassen två gånger om. Kent Olsson fick ge sig för Petter Thoresen.

1990

VM-guld i skidorientering på hemmaplan (Skellefteå) genom Anders Björkman individuellt och till stafettlaget med Stig Mattsson, Jonas Engdahl, Bo Engdahl och Anders Björkman).

1991

Äntligen! Jörgen Mårtensson får sin fullträff i VM och tar guld före Kent Olsson på klassisk distans. Det var Jörgens åttonde raka VM-start. Kortdistans för första gången på VM-programmet och hemmanationen Tjeckoslovakien vinner både herr- och damklassen.
Arja Hannus totalsegrare i världscupen i skidorientering. 

1992

Svensk dubbelseger i World Cup för första gången genom Joakim Ingelsson och Marita Skogum.
De svenska damerna dominerar på VM i skidorientering med guld till Annika Zell, sprintguld till Arja Hannus och stafettguld (Ann-Charlotte Carlsson, Annika Zell och Arja Hannus). 

1993

Vid VM i USA i oktober, är de svenska elitlöparna tillbaka med besked efter tävlingsstoppet under våren, på grund av flera plötsliga dödsfall. Det blir VM-guld för Anna Bogren (kortdistans), Marita Skogum (klassisk) och damstafettlaget.

1994

Stafettguld till Sverige i skidorientering genom Ann-Charlotte Carlsson, Annika Zell och Lena Hasselström.

1995

Jörgen Mårtenssons stora år. I VM i Tyskland blir det guld och silver individuellt, brons i stafetten. Dessutom seger i Nordiska mästerskapen i Skellefteå. VM-historien största sensation, Yuri Omeltchenko från Ukraina, vinner kortdistansen före Mårtensson. Arrangören hade ingen nationalsång, men den ukrainske tränaren sjöng acapella på prisutdelningen.

1996

Ny svensk dubbelseger i World Cup. Johan Ivarsson snuvar Jörgen Mårtensson på totalsegern i finalen i Frankrike och Gunilla Svärd tar damtiteln.

Park World Tour, en parkorienteringsvärldscup, införs på privat initiativ med förhållandevis bra segerpremier. Jörgen Mårtensson och Reeta Kolkkala premiärvinnare.

Natt-SM genomförs för första gången med gemensam start. Tobias Andersson, Orion, och Gunilla Svärd, Måsen, vinner.

1997

Petter Thoresen vinner VM-guld på hemmaplan i Grimstad, hans tredje individuella VM-titel. Bara Annichen Kringstad har lika många. Sverige tar guld i damstafetten, men diskas i herrstafetten i givet guldläge, sedan Jimmy Birklin hoppat över en kontroll.

Tiomila prövar med uppehåll efter två sträckor. Kaos vid en kontroll på grund av elektronisk stämpling.

1998

Sprintguld till Sverige i VM i skidorientering genom Annika Zell.

1999

Arja Hannus tar hem totalsegern i världscupen i skidorientering.

2000

EM, som arrangerades 1962 och -64, återinförs. Mästerskapet avgörs i Ukraina, där Jenny Johansson vinner guld på kortdistans. I World Cup hamnar svenskarna för första gången utanför prispallen, när både bästa herre och bästa dam blir fyra i sammandraget. Detta trots att svenskarna vann sex deltävlingar under året (av 18 möjliga).
Guld till Sverige i VM i skidorientering genom Arja Hannus. Lena Hasselström totalsegrare i världscupen i skidorientering. 

2001

Jimmy Birklin tog historiens första VM-guld på den nya sprintdistansen, när VM avgjordes i Tammmerfors, Finland. Sprinten blev en svensk succé, där det vid sidan av Birklins guld också blev brons till Jörgen Olsson. Totalt tog Sverige ett guld, två silver och två brons under VM, där stafettsilver för damerna, samt silver och brons på kortdistansen till Jenny Johansson respektive Gunilla Svärd, utgjorde övriga medaljer.

2002

Emil Wingstedt blev stor EM-kung i Ungen med guld på sprint, silver på långdistans och en femteplats på medeldistans. Dessutom sprang han sistasträckan i det svenska silverlaget i stafetten. Men han var inte ensam svensk EM-vinnare. På medeldistansen tog Gunilla Svärd sin första internationella mästerskapstitel. Andra som väntat länge på fullträffen och fick den 2002 var Håkan Eriksson, som SM-debuterade 1982 och nu äntligen - som 41-åring - vann sitt första individuella guld (på nya sprintdistansen).

2003

Äntligen! Efter 24 års väntan blev det svenskt VM-guld i herrstafetten. Trion Niclas Jonasson, Mattias Karlsson och Emil Wingstedt ordnade det vid VM i Schweiz. Totalt tog Sverige fem VM-medaljer (ett guld, två silver och två brons). Emil Wingstedt tog också dubbla guld individuellt i Nordiska mästerskapen på hemmaplan i Sverige, med Flen som tävlingscentrum. Årets stora comeback (efter barnledighet 2002) svarade Karolina Arewång för (gifte sig under året till nya efternamnet Höjsgaard). Hon tog två VM-silver, tre SM-guld och vann Elitserien. Internationellt måste också en sagolik insats noteras. Schweiziskan Simone Luder vann samtliga fyra VM-guld på damsidan vid VM på hemmaplan i Schweiz.

2004

VM på hemmaplan i Sverige och Västerås blev en brakande succé - både tävlingsmässigt för Sverige och ur arrangörssynpunkt. Sverige blev bästa nation med sju medaljer: tre guld, tre silver och ett brons. Karolina A Höjsgaard blev VM-drottning med guld på långdistansen och i stafetten, där hon avgjorde guldstriden på slutsträckan. Dessutom tog hon silver på sprinten. I guldlaget i damstafetten hade Höjsgaard sällskap av Gunilla Svärd och Jenny Johansson. Det återstående svenska guldet tog Niclas Jonasson på den inledande sprintdistansen. Tidigare under året blev Sverige också bästa nation vid EM i Danmark med nio medaljer, tre guld, två silver och fyra brons. Emil Wingstedt tog medalj på alla fyra distanserna med guld på sprint och brons i övriga tre lopp.

2005

VM avgörs för första gången i Asien, i Aichi, Japan. Sverige tar ett guld, ett silver och ett brons. VM-guldet ordnar Emil Wingstedt på sprint. Noterbart I från VM: bakslag för Sverige på långdistansen: bästa svensk (Emma Engstrand) slutar sjua, vilket är den svagaste svenska VM-dagen så långt i VM:s 40-åriga historia. Noterbart II från VM: Schweiziskan Simone Niggli upprepar sin makalösa insats från 2003 och tar samtliga fyra guld.

2006

Emil Wingstedt försvarar både sitt VM- och sitt EM-guld på sprintdistansen. Det innebär att han fortfarande är obesegrad på sprint i mästerskapssammanhang efter fem starter (två VM-guld, två EM-guld och ett NM-guld). Svenskt VM-facit i Danmark: 1 guld, 1 silver, 2 brons. Den stora VM-skrällen var junioren Hanny Allston från Australien som vann sprintguldet framför näsan på schweiziskan Simone Niggli, som därmed "bara" tog två VM-guld.
På EM, som avgjordes i Estland, svarade David Andersson för en bragdinsats när Sveriges herrar vann stafetten, där Niclas Jonasson och Peter Öberg sprang de inledande sträckorna.

2007

Sverige utan guld vid VM i Ukraina. Två VM-silver i stafetterna och två individuella brons blev utdelningen.

2008

Junior-VM arrangerades i Sverige och Johan Runesson, 18 år, blev stor JVM-kung och var bara en sekund från att vinna samtliga fyra guld. Tre guld (medel- och långdistans, samt stafett) och silver i sprint, slagen med en sekund blev Runessons utdelning.
I EM i Ventspils, Lettland, tog Emil Wingstedt sitt fjärde raka EM-guld på sprint. Guld till Sverige också i damstafetten.
På VM i Tjeckien tog Sverige 4 bronsmedaljer genom Helena Jansson och Martin Johansson i sprint, Annika Billstam på långdistans och damlaget i stafett (Annika Billstam, Sofie Johansson, Helena Jansson).

2009

Helena Jansson tog sitt första VM-guld via segern på sprintdistansen. Övriga medaljer var silver på sprintdistansen via Linnea Gustafsson och damlaget i stafett  (Karolina A Höjsgaard, Kajsa Nilsson, Helena Jansson).
På junior-VM i Italien togs 4 guldmedaljer via Jenny Lönnkvist i sprint, Tove Alexandersson på medel, Gustav Bergman på lång och herrlaget i stafett (Olle Boström, Albin Ridefelt, Gustav Bergman).
För sista gången arrangerades Nordiska Mästerskapen. Sverige tog 4 guldmedaljer på seniorsidan och 6 guldmedaljer på juniorsidan. Tävlingen avgjordes i ca 5 mil öster om Åbo i Finland.

2010

Sverige tog 2 guld dels Helena Jansson som tog sitt första EM-guld via segern på sprintdistansen dels damlaget i stafett  (Karolina A Höjsgaard, Lena Eliasson, Helena Jansson).
På VM i Trondheim i Norge tog Helena Janssons silver på sprintdistansen och Peter Öbergs silver på medeldistansen vilka var de främsta framgångarna.
På JVM i Danmark tog Sverige 8 medaljer med Tove Alexanderssons guld på medeldistansen som den främsta insatsen.

2011

VM i Frankrike (Savoie) blev ett av de mest framgångsrika VM-tävlingarna någonsin. 10 medaljer med 3 guld, 3 silver och 4 brons.
På sprinten tog våra tjejer en trippel med guld för Linnea Gustafsson, silver Helena Jansson och brons för Lena Eliasson. I herrklassen tog Anders Holmberg silver!
Ytterligare två guld togs genom Helena Jansson på medeldistansen och Annika Billstam på långdistansen.
På medeldistansen hade vi sedan Peter Öberg på silverplats och Helena Jansson kompletterade sedan sin medaljskörd genom ett brons på långdistansen.
Stafetterna avslutade VM-tävlingarna med 2 brons genom Helena Jansson, Tove Alexandersson, Annika Billstam i damstafetten och Anders Holmberg, Olle Boström, David Andersson i herrtävlingen.

I den totala världscupsställningen fick vi in 4 löpare topp 10 med Helena Jansson som segrare, Lena Eliasson som trea, Annika Billstam fyra och Tove Alexandersson på en finfin sjudeplats.
Bland herrarna lyckades Jerker Lysell bäst med en nionde plats tätt följd av Anders Holmberg på tionde.
På junior-VM i Polen blev det 5 medaljer varav ett guld på damernas stafett med (Helena Karlsson, Linnea Martinsson och Tove Alexandersson). 2 silver genom herrarnas stafettlag (Jonas Nordström, Rickard Olsson och Albin Ridefelt) samt Tove Alexandersson på medeldistansen. Tove tog ytterligare en medalj genom sitt brons på långdistansen.

2012

VM i Schweiz (Lausanne) blev ytterligare ett framgångsrikt VM även om medaljregnet inte var i samma utsträckning som 2011.
Annika Billstam var mest lyckosam med ett silver, ett brons och en sjätteplacering på de individuella distanserna. Ytterligare ett individuellt silver togs genom Tove Alexandersson på medeldistansen.
Stafetterna avslutade sedan VM-tävlingarna med silver för damerna (Annika
Billstam, Helena Jansson och Tove Alexandersson) och brons för herrarna (Jonas Leandersson, Peter Öberg och Anders Holmberg).

På hemma-EM som blev en total succé på många sätt. Dels genom Jonas Leanderssons guld på sprinten i en fantastisk arena i botten på hoppbacken i Falun. Jerker Lysell och Lena Eliasson fyllde på med ett brons vardera på samma distans.
Ytterligare medaljer togs i stafetterna via herrarnas (Jonas Leandersson,
Fredrik Johansson och Anders Holmberg) silver samt damernas brons (Annika Billstam, Lina Strand och Tove Alexandersson).

I den totala världscupsställningen för damerna fick vi in 3 löpare topp 10 med Helena Jansson som fyra, Tove Alexandersson som femma och Annika Billstam som sjua.
Bland herrarna lyckades Jonas Leandersson bäst med en fjärde plats och Jerker Lysell på en femte. Gustav Bergman fyllde på med en åttonde plats och Peter Öberg med en tionde plats.

På junior-VM i Slovakien blev det samma facit som 2011. 5 medaljer varav två guld på medel- och långdistansen genom Tove Alexandersson, Frida Sandberg med silver på medel- och brons på långdistansen. Den femte medaljen togs i damernas stafett med (Helena Karlsson, Frida Sandberg och Tove Alexandersson).

2013

Återigen dags för World Games som i år avgjordes i Cali, Colombia. 3 medaljer med ett guld i sprint genom Annika Billstam som toppinsats. Tove Alexandersson tog ett silver på medeldistansen och Jerker Lysell knep et brons på sprintdistansen.

VM i Finland (Vuokatti) blev ytterligare ett framgångsrikt VM även om medaljregnet inte var i samma utsträckning som 2011.
Tove Alexandersson var mest lyckosam med två silver på medel- och långdistansen. Annika Billstam fyllde på sin digra medaljskörd över tid med ett silver i sprint.
Ytterligare tre brons togs sedan via Jonas Leandersson i sprint, Gustav Bergman på medel och Lena Eliasson på långdistansen.
Stafetterna avslutade som vanligt VM-tävlingarna med silver för herrarna (Anders Holmberg, Peter Öberg och Gustav Bergman). För första gången i VM:s 47 åriga historia så lyckades inte våra damer ta sig upp på pallen. Det blev en fjärde plats med smak på brons men det räckte inte hela vägen fram.

Återigen en lyckad världscup med 3 damer topp 10 med Tove Alexandersson som tvåa, Annika Billstam som trea och Lina Strand som åtta. I herrklassen lyckades Gustav Bergman bäst med en femte plats, Jerker Lysell med en sjätte och Jonas Leandersson på en åttonde plats.

Junior-VM i Tjeckien (Hradec Králové) blev en riktig succé med 8 medaljer. En trippel på medeldistansen i herrklassen (Emil Svensk, Anton Johansson och Jens Wängdahl i nämnd ordning). Ett guld på långdistansen för Lisa Risby.
Lisa fick även med sig ett silver hem från medeldistansen. På långdistansen togs ytterligare ett silver genom Sara Hagström.
I damernas stafett lyckades trion (Andrea Svensson, Hilda Forsgren och Tilda Johansson) knipa en bronspeng) och herrarna lyckades lite bättre med ett silver genom Anton Johansson, Jens Wängdal och Emil Svensk.