Rådet i Skogskarlarnas klubb Värmland består av:

De flesta distrikt har sin klubb, så även i Norge, Danmark och i svenskspråkiga områden i Finland. Den första klubben bildades i Stockholm 1931. Bland stiftarna finns orienteringslegendarerna Ernst Killander – orienteringssportens fader – Torsten Tegnér (Idrottsbladets starke man) och Folke Thörn, dåtidens främste orienterare. Den främsta orsaken var att den nya orienteringssporten inte fick ha ett eget förbund. Inte så mycket skiljde orienteringen från friidrottens terränglöpning – trodde man. Det var faktiskt ofta terränglöpare som vann och orienteringsmomentet var inte så svårt. Kyrkor
och värdshus, sjöar och annat som fanns med på den svart/vita generalstabs-kartan (100-tusendelen) utgjorde kontroller i orienteringens barndom. Klubbens första huvuduppgift blev att driva fram ett Orienteringsförbund inom Sverige och i distrikten. Det gällde att bredda deltagandet och arrangera alltmer krävande tävlingar för att markera sportens särart. Skogskarlarna blev så småningom ”grundare” av SOFT.

 Skogskarlsklubbar uppstod i flera distrikt. Vår klubb grundades 1937. Totalt finns 47 klubbar med sammanlagt ca 7 000 medlemmar i Norden. De verkade för att skapa distriktsförbund och ordna tävlingar. Värmlands första DM arrangerades 1924 i KIL (se kartan).

Det var de dominerande orienterarna och ledarna, som skapade klubbarna och utformade dem efter Stockholms mönster. I den fortsatta rekryteringen var skogsmannasinne och ledargärningar meriter. De nya Karlarna valdes in efter förslag från de äldre Karlarna – och efter vederbörliga prov. Så är det än idag. Skogskarlsklubbarna framstår som ”ordenssällskap” med strikta regler och en del hemligheter. Men de utgör också en kamratförening med starka band. Alla orienteringsklubbar innehåller skogskarlar och de är ofta i ledande positioner. De utgör föredömen i klubblivet och arbetar för att finna kandidater värda att pröva.

Verksamheten i Värmland, koncentreras till ett årligt Blot på olika platser inom länet. Där diskuteras viktiga frågor i vår verksamhet. Tidigare under dagen har alla ägnat sig åt orientering eller tipspromenad och sett årets ”Gröngölingar” påbörja sina prövningar. I brasans sken återkommer de förhoppningsvis för fortsatta prov inför Karlarna. De tas – om resultaten är tillfredställande – in som nya Karlar. Därpå följer Gästabud och trevlig samvaro.

Liksom den ursprungliga tanken stödjer Värmlands skogskarlar VOF:s verksamhet, bl.a. genom bidrag till ”yngels förkovran”. Det har varit ett lyckosamt projekt. Vi delar också ut ett årligt Mästerskapsstipendium till den, enligt våra statuter, bäste värmlandsorienteraren vid seniorernas SM och DM.

Följande är en avskrift från en tidningsartikel införd i en värmländsk tidning dagarna efter SKK:s bildande (1937).
(Skribent kan ha varit Cege Åslund)

”Värmlands skogskarlar” konstituerad

Lektor Per Stolpe blev ordförande

Föreningen Värmlands skogskarlar konstituerades på lördagskvällen under anslående former nere vid Grundviken. Av ett 60-tal inbjudna hade 40 tackat ja och även infunnit sig. Efter samling vid Malmtorget åkte man omnibuss till Zakrisdal, varefter man tog sig fram genom terrängen till icke okända skogskarlen Anders Forsells sommarstuga vid Grundviken. Värden hade utfört vackra dekorationer i skogens färger och den första skogskarlsträffen i Värmland, vilken även innebar ett bildande av den 12:e sammanslutningen av detta slag, blev så ansenlig som man över huvudtaget kunnat vänta sig.

Efter några välkomstord av en representant för initiativtagarna för klubbens bildande tog dr Per Stolpe till orda, och i ett trevligt och uppskattat anförande betonade han betydelsen av sammanslutningar inom sport och idrott. Han framhöll även i detta sammanhang den stora nyttan av framförallt sammanslutningar med friluftsliv på programmet. Efter lektor Stolpes tal vidtogo förhandlingarna. Då dessa åtminstone delvis äro av konfidentiell natur, kan någon närmare redogörelse av dem icke följa. Till Talman valdes enhälligt lektor Per Stolpe och till Skrivare Carl G. Åslund, Karlstad. Övriga styrelseledamöter blevo Tore Nordin Karlskoga, Ture Björkman Sunne, Anders Forsell Karlstad, Sven Sunnemo Karlskoga, Gunnar Sandberg Karlstad, Robert Ferneman Filipstad och Arne Emilsson Arvika.

Efter förhandlingarna, varunder flera aktuella spörsmål ingående dryftades, avåts en enkel supé och stämningen var den bästa tänkbara.

Guldkarlar i Norden

Värmlands Skogskarlars klubb ingår i Nordrådet. Det finns klubbar i Sverige, Norge, Danmark och svensktalande delar av Finland. Hövitsmannen är alltid från Sverige, liksom de flesta klubbarna och medlemmarna. Rådet håller “Allting” vart fjärde år. Nordrådet utser årligen “Guldkarlar i Norden” för synnerligen framstående prestationer som ledare eller löpare (som inte nödvändigtvis är Skogskarlar).
Nedan följer de värmlänningar som fått denna utmärkelse.

1948 Ronald Johansson: Svensk mästare 1949, men fick utmärkelsen året innan efter att ha varit trea, fyra och femma på SM och haft flera landslagsuppdrag. Tävlade för flera värmlandsklubbar, men vid segern för OK Grane. Ronald framstår än idag som en av distriktets främsta manliga orienterare.

1952 Ture Björkman: Var med som stiftare (”Urkarl”) av SKK i Värmland och arbetade mycket inom VOF och SOFT. Thure lät samla in dokument om vår orienteringsrörelse som sedan gav upphov till VOF Jubileumsskrift ”Joel och alla vi andra”. Allan Jonsson, som skapade boken, tillägnade Ture boken, då denne ”symboliserar vårt distrikts orienteringsidrott, allt ifrån 1920-talet in på det nya århundradet”. Ture var en av grundarna av OK Tyr, Säffle OK och OK Eiding (Charlottenberg), och satt med i SOFT-styret under 23 år. Ture var även mångårig ordförande i orienteringssektionen i VIF, innan VOF bildades.

1975 Sven Johansson: Talman i Skogskarlarnas Klubb i Wermeland under åtta år. Ordförande i VOF i 14 år, men före det med i den sektion, inom VIF, som skötte orienteringen innan VOF bildades och därefter med i VOF styrelse. Många ledaruppdrag från IK Viking till SOFT.

1997 Allan Jonsson: Orienteringsskribent med stark förankring i värmländsk orientering. Ordförande i OK TYR under storhetstiden 1978-1994. Mångårig ledamot i VOF styrelse och ordförande i den ledningsgrupp som planerade och ledde Femdagars 1996.Om utmärkelsen ”Orienteringssportens eldsjäl alla kategorier” skulle delas ut, så är Allan definitivt en av kandidaterna till priset.