återbrukade vägvalssträckor och kontrollpunkter

Det var på samma ställe där OK Österåker genomförde sin kavle dagen före och klubbarna samverkade kring samråden och arenautmaningarna med samfälligheten i området. Det är vettigt och hållbart att samarbeta om resurserna. Själva banorna gick dock i olika terrängpartier, så utgångsläget var att respektive klubb fick sköta marksamråden och banläggningsplaneringen själva, utan direkt draghjälp av varandra.

WOK:s banläggare i höst var erfarne Krister Gumaelius. Terrängområdet var samma fina skogsparti där Natt-SM avgjordes hösten 2021 och till delar samma som Österåkerskavlen genomfördes i förra hösten. Natt-SM utgick från andra sidan skogen, från centrala Åkersberga och ÖÅ-kavlen i området längt upp i norr.

Krister var ansvarig banläggare även på Natt-SM och han summerade flera hundra timmars planerings och genomförandearbete när SM-natten grydde. Ett så lyckat SM ger så klart energi till fortsatt jobb med orienteringsidrott och eftersom samarbete med OK Österåker flöt på så bra bestämdes att de skulle samverka även 2023.

Hur jobbar man hållbart i banläggningsarbetet? Jo först och främst behöver man identifiera terrängområdets markägar-, och jägarintressenter och jobba långsiktigt så att klubben kan arrangera fler tävlingar i området över tid. Sedan är det hållbart att använda den nyritade kartan från 2021 som till huvuddelen inte använts därefter. Det är givetvis både arbetsmässigt och ekonomiskt bra att utnyttja kartor så effektivt som möjligt när de fortfarande är relativt nygjorda, det behövs till exempel inte några större genomgripande revideringar. Men det gäller som kartägare att vara observant, så att terrängområdet inte överutnyttjas, med negativa markägare och jägare i andra vågskålen. Arrangeras det kontinuerligt i ett område, borde känsliga biotoper fångats upp vid tidigare markkontakter och därmed bör info om var kontroller inte bör placeras vara identifierade. Kontaktvägarna med markägare och jägare borde vara väl upparbetade vilket är hållbart över tid.

I år fick WOK ändå lägga en hel del jobb på att övertala en markägare som blivit trött på orienterare som tidigare inte skött samråden som man borde. Kan tyckas att de var onödigt känsliga, men vi vet ju av erfarenhet vad dåligt genomförda samråd och brutna överenskommelser kan resultera i. Till slut blev Waxholm och markägarna överens och banläggningen kunde påbörjas.

Går hållbarhet före sportslig rättvisa? Kanske.
Natt-SM tävlingar med 6 tävlingsklasser borde betyda betydligt mindre arbete för en banläggare än att lägga i storleksordningen 40 banor för en nationell tävling 2023. Å andra sidan är ett SM en så viktig tävling där inget får gå fel eller resultatmässigt påverkas av slumpen. I princip har varje bana egna kontroller och vid ett SM behöver också varje sträcka vägas med guldvåg för att skapa mesta möjliga tankemöda och vägvalsproblem. Att minimera slumpen gäller även vid nationella tävlingar, den ska alltid undvikas i största möjliga mån, men det blir betydligt svårare att uppnå det fullt ut när man har så många deltagare, klasser och banor att ta hänsyn till. Det är ju dessutom en massa banlängder, segrartider, bansvårigheter som ska vägas in för att möta svensk orienterings regelverk. Så arbetsmässigt är det i princip lika mycket arbete med ett SM som en nationell tävling. Det är bara lite annat fokus och innehåll mellan de båda.

Krister Gumaelius hade till Natt-SM penetrerat allt vad terrängområdet hade att erbjuda i form av vägval, kartläsning och variation, så till årets tävling kunde han spara en hel del tankemöda för sig själv genom att använda SM-planeringen och sedan titta på den analys som banläggare alltid gör efter en tävling. Här stod en hel del återbruk till buds. Utifrån SM-banläggningen visste Krister i stora drag var det var bäst att stränga stråken även om de skulle angöras från motsatt sida av skogsområdet. Av erfarenheterna från SM visste han också hur kvaliteten på kartan var och att det fanns ca 150 kollade kontrollpunkter att använda nu två år senare. Alltså goda möjligheter till återbruk, utan att för den skull tulla på devisen ”kroppslig möda i okänd terräng” och på den sportsliga rättvisan. Som tävlande hade du ingen större fördel av att ha sprungit Natt-SM när du stod på start i oktober 2023. Även om nattorienteringen blivit allt med daglik, så har nog de flesta en annan OL-teknik på natten än på dagen. Sprang man dessutom i juniorklass, ja då är man i en annan åldersgrupp idag.

Summerar vi det hela så lyckades Waxholms OK återbruka en hel del från ett väldigt bra Natt-SM till sin långdistanstävling den 1 oktober 2023. Riktig kul terräng och banor med minst en rejäl vägvalssträcka även för de kortare banorna. Detta tack vare att banläggaren återanvände de stråk som användes vid Natt-SM två år tidigare. Arbetet underlättades även gällande kontrollplaceringar eftersom dessa till stor del kollades upp ordentligt 2021, en extra bonus.  Att med automatik återanvända sträckor och kontroller från tidigare tävlingar kan vi inte rekommendera. Att det gick bra för Waxholms OK denna gång hänger ju ihop med att ett SM har begränsat med klasser och deltagare. I normalfallet behöver banläggare alltid försöka hitta unika sträckningar och kontroller för att minimera slitage på naturen. Att kolla på tidigare genomförda tävlingar i området ingår alltså i banläggarens förberedelser.

Att arbetet med marksamråden tog en del extra kraft denna gång är något som vi alla behöver begrunda. Vad kan klubbarna göra för att underlätta arbetet i framtiden?

/Lasse Forsberg 

Nedan D20-banorna från Natt-SM 2021 och Waxholms långdistans 2023.

Som synes utnyttjades till delar samma stråk för en av vägvals-sträckorna 2023 som 2021. Bra för hållbarheten. De som sprang Natt-SM 2021 i D20-klassen är idag D21-or. Så att klaga på sportslig orättvisa är på den punkten överdrivet.

Gå in på Livelox för respektive tävling för att se banorna i bättre upplösning och storlek.